I många bibliotek, läroinrättningar och andra offentliga organisationer funderar man hur man i praktiken ska hantera tillgänglighetsdirektivets textningskrav för videor och poddsändningar. Tillgänglighetsdirektivet trädde i kraft 23.9.2020 och från och med det datumet ska alla offentliga organisationer erbjuda textning av video- och audioinnehållet på sina webbplatser. Programmen måste göras tillgängliga inom 14 dygn från att de har publicerats, det vill säga senast då ska textningen finnas. Även om det finns många anvisningar beträffande tillgänglighet finns det också många praktiska utmaningar och oklarheter kring vad kravet på textning i praktiken innebär. Vi kontaktade Kirsi Ylänne, tillgänglighetsexpert på Celia, och gick igenom textningsfrågan utifrån praktiska exempel. Så här svarar Kirsi.
1. Ett bibliotek producerar utbildningsmaterial i videoform och videon publiceras på en inlärningsplattform som förutsätter inloggning, det vill säga den är inte offentlig. Gäller tillgänglighetsdirektivet även sådana videor?
Med avseende på tillgänglighetskraven spelar det ingen roll hur stor målgruppen för webbinnehållet är eller om man behöver logga in. Eftersom biblioteket omfattas av tillgänglighetskraven i lagen, bör den använda inlärningsplattformen vara tillgänglig liksom det innehåll som publiceras där. Detta gäller även videoinnehåll.
2. Biblioteket producerar korta tipsvideor, och textningen är ”bränd” i själva videon (s.k. open captions). Är detta i överensstämmelse med direktivet, dvs. kan man göra så här också i fortsättningen? Är den här textningen läsbar även med en skärmläsare?
Textningen får ”brännas” dvs. open captions-tekniken får användas. I tillgänglighetsanvisningarna för webbinnehåll (dvs. WCAG-anvisningarna) har textningsteknikerna inte fastställts i detalj. Bägge textningsmetoderna är tillåtna: open captions, där texten är synlig hela tiden och ”bränd” på bilden samt s.k. closed captions, som gör det möjligt för användaren att visa och dölja texten.
Om textningen är bränd på bilden kommer skärmläsare inte åt den. Om det är möjligt att välja closed captions-tekniken är den ett bättre val med avseende på tillgängligheten också därigenom att användarna ofta kan justera inställningarna för textningen så att de passar dem själva. Till exempel på YouTube kan man i webbläsaren ändra textningens typsnitt, textens storlek och färg samt bakgrundsfärgen. (Inställningar > Textning > Alternativ).
Om man vill försäkra sig om att även personer med både hörsel- och synskada får informationen i videon, kan man publicera ett manuskript (transkription) för videon, där hela videons innehåll, tal och andra betydelsefulla ljud har skrivits ut och där det dessutom i text beskrivs vad som händer i videon.
3. Biblioteket gör en video med enbart bild och text men inget ljud. Hur ska ett sådant videoinnehåll göras tillgängligt?
Videor omfattas av flera WCAG-kriterier, som beaktar hörsel- och synskadade personers behov att få informationen i tillgänglig form. Textningskravet (kriterium 1.2.2) hjälper personer med hörselskada. Tillgången till information för synskadade säkerställs med hjälp av två kriterier. När videon endast innehåller bild och inget ljud måste man fundera hur en synskadad person får den information som finns på videobilden (kriterium 1.2.1). Om videon utöver bild innehåller ljud, måste man fundera om ljuden i videon innefattar all väsentlig information eller om man måste lägga till en ljudbeskrivning, som berättar vad som händer på videobilderna (kriterium 1.2.5).
Om videon saknar ljud helt, omfattas den av WCAG-kriteriet 1.2.1 (enbart video). Det finns två alternativ.
- Videon kan ges ett s.k. alternativ till tidsberoende media, vilket betyder att det väsentliga innehållet i videon beskrivs i text i den ordning som det framgår av videon. Texten kan publiceras till exempel på en separat sida och en länk kan läggas till i texten under videon.
- Det andra alternativet är att beskriva det väsentliga innehållet i videon som ljud och tillhandahålla en länk till ljudfilen i anknytning till videon.
Man bör komma ihåg att om texter syns i videon, ska de beskrivas. Alternativet till tidsberoende media eller ljudfilen är avsedda för synskadade.
Om all väsentlig information i videon beskrivs i textformat t.ex. på bibliotekets webbplats, är videon ett mediealternativ till texten och för videon bör man ange att den innehåller samma information som finns på webbplatsen. Till exempel om det på bibliotekets webbplats i textform finns noggranna anvisningar för hur returautomaten ska användas och om man dessutom publicerar en video som visar hur automaten används, kan man vid videon skriva till exempel ”Videoanvisningar för hur du använder returautomaten”. I det fallet behövs ingen separat textbeskrivning eller ljudfil. Videoanvisningar är sannolikt en stor hjälp för personer som av någon orsak har svårt att läsa.
Ibland publicerar biblioteken videor där det enda ljudet är musik. För sådana videors del borde man fundera över samma sak som för videor som endast innehåller bilder: hur får en synskadad person tillgång till informationen i videons bilder? Bland musiken bör man lägga till en ljudbeskrivning, dvs. en beskrivning av vad som händer på videobilderna. Till exempel bör texterna i videon läsas upp.
4. Biblioteket publicerar en presentationsvideo och ser till att den har textats på tillbörligt sätt. Måste textningen av den här videon dessutom finnas synlig som en separat textfil eller utskriven?
När videon har textats på tillbörligt sätt får en hörselskadad person samma information från texten som finns som ljud i videon. Det betyder att någon separat textfil eller utskriven text inte behövs. En sådan får publiceras och den är ett mycket bra format för personer med hörsel- och synskada. Vad beträffar presentationsvideon borde man fundera om en synskadad person får all väsentlig information från ljuden eller om det finns skäl att lägga till en ljudbeskrivning i videon, dvs. en förklaring av vad som visas i videon.
5. En poddsändning är färdig och den publiceras i SoundCloud, varifrån den bäddas in och delas till olika parter. Måste den transkriberas i sin helhet? Hur och var ska texten publiceras för att den ska uppfylla kravet i direktivet?
Hela innehållet i poddsändningen måste nog ges i textformat för att hörselskadade personer ska få tillgång till innehållet. Vid transkribering bör man tänka på att texten ska vara läslig, dvs. upprepningar eller fyllnadsord i talet, ”liksom” m.m., behöver inte skrivas ut. De olika talarna måste dock märkas ut och även andra ljud än bara talet måste beskrivas, t.ex. musiksnuttar, skratt eller viskningar. Dessutom bör man i formateringen av texten använda styckebrytningar precis som i skriven text överlag, dvs. att man påbörjar ett nytt stycke åtminstone när talaren byts.
Hur texten ska publiceras beror lite på hur SoundCloud-inbäddningen har gjorts. Om alla poddsändningar har samlats på samma sida och varje avsnitt är inbäddat separat, kan man under varje SoundCloud-inbäddning lägga till en länk till textversionen av avsnittet. I det fallet bör texten publiceras på en separat sida. Om varje poddsändningsavsnitt å andra sidan har sin egen sida, kan man publicera hela texten under SoundCloud-inbäddningen.
För texterna kan man även göra en egen samlingssida med länkar till textversionerna av alla poddsändningar. Den här lösningen fungerar även i det fallet att det på bibliotekets webbplats endast finns en SoundCloud-inbäddning med alla poddsändningsavsnitt.
Kravet på textversioner av poddsändningar gäller endast sådana poddsändningar som biblioteken har publicerat efter 23.9.2020, så det lönar sig att tydligt ange från vilket avsnitt textversionerna finns tillgängliga.
6. På webben finns det en intressant video som kan bäddas in på andra webbplatser med en embed-kod. När biblioteket bäddar in videon på sin webbplats, kommer ansvaret för att texta videon då att ”nedärvas” även till biblioteket, dvs. den organisation som gör inbäddningen på sin sida?
Tillgänglighetskraven gäller sådant innehåll som biblioteket självt har producerat eller finansierat. När videor eller poddsändningar köps från utomstående aktörer, bör tillgänglighetskraven tillämpas och när man beställer material ska man ovillkorligen avtala om vem som ser till att kraven iakttas.
När det gäller videor som producerats av andra bör biblioteken föredra textade videor. Om videon saknar textning är det bra att berätta att den saknar text och att i korthet förklara det viktigaste innehållet i textform.
7. Kvaliteten på textning som uppfyller tillgänglighetskraven är en egen helhet. I anvisningarna sägs det: ”Textningen bör omfatta talet, men även övriga väsentliga ljud i videon. Till exempel bakgrundsmusik, tjutande polisbilssirener, ljudvärlden i bakgrunden eller dörrknackningar ska beskrivas till väsentlig del i textningen. En tillräcklig beskrivning av bakgrundsmusiken kan ofta vara en notering om musikstil.” (Källa: Tillganglighetskrav.fi). Om vi tänker på till exempel ett enskilt biblioteks eller en enskild skolas resurser, så vilka verktyg har de tillgång till för att åstadkomma detta?
Med tillgänglighetskraven i lagstiftningen strävar man efter att främja jämlikare webbtjänster och tillgång till innehåll. Jag förstår väl att alla inte genast 23.9.2020 har resurser eller möjligheter att iaktta alla krav. Det här har även beaktats i lagen: varje tjänsteleverantör bedömer sin egen tillgänglighetsnivå och berättar öppet i tillgänglighetsutlåtandet på sin webbplats på vilken nivå de ligger och vilka brister som möjligtvis förekommer. I lagen fastställs alltså tillgänglighetskraven för webbinnehåll, men lagen förbjuder inte publicering av sådant innehåll som inte ännu uppfyller kraven.
Jag anser att det är viktigast att vi på biblioteken funderar över metoder för att förbättra allas möjligheter att få tillgång till information på webben och att vi gör förbättringar i den takt vi kan. Allt går inte att få i ordning 23.9.2020, men i fortsättningen ska tillgänglighet beaktas redan när man planerar webbinnehåll.
När man ska texta videor kan man till en början fundera över hur man kan förbereda sig på textningen redan i planeringen och vilka program man kan använda. Om ett manuskript skrivs för videon; kan man redigera det till ett utkast för textningen? Kunde man till exempel använda Diktera-funktionen, som finns i de nyaste Word-versionerna, för att diktera texten? (Själv har jag Office 365-versionen av Word och när jag spelade upp en finskspråkig poddsändning från mobilen, kunde programmet redan förvånansvärt väl känna igen talet. Med taligenkänning får man alltså en råversion som man sedan kan slipa.)
I textningen bör man använda ett tydligt språk och komprimera innehållet i talet så att användaren hinner läsa textningen. Talspråk kan framhävas med ord och uttryck. Alla upprepningar och utfyllnadsord bör inte textas.
Det finns mycket kompetens och tekniskt skickliga människor på biblioteken. Jag uppmanar till att dela med sig av erfarenheter om olika appar och program som har använts för textning. Jag tror att det under de närmaste åren lanseras automatiska textningsprogram med bra kvalitet på finska och svenska och det räcker att man förbereder sig på att säkra kvaliteten. Allt behöver inte göras från början om man kan utnyttja program för taligenkänning.
Om man helt enkelt saknar resurser för textning till en början är det bra om man är öppen för situationen. När ni publicerar videon kan ni berätta att den inte är textad.
8. Gamla videor, som inte är tillgängliga, behöver inte tas bort från webbplatsen efter övergångsperioden och de behöver inte göras tillgängliga retroaktivt. Om det finns sådana gamla videor på webbplatsen, ska dessa nämnas i tillgänglighetsutlåtandet (Källa: Tillganglighetskrav.fi). Betyder det att det på alla offentliga organisationers webbplatser ska finnas ett tillgänglighetsutlåtande? Måste ett sådant även länkas exempelvis till YouTube och andra kanaler i sociala medier där organisationen publicerar innehåll?
Ja, alla aktörer som berörs av lagen ska publicera ett tillgänglighetsutlåtande på sin webbplats och i utlåtandet ska tillgängligheten hos innehållet beskrivas. Kanaler i sociala medier kan sakna en lämplig plats för det egna tillgänglighetsutlåtandet. I det utlåtande som finns på bibliotekets egna sidor kan man mycket väl beskriva tillgängligheten även hos innehåll i sociala medier. Till exempel i Celias tillgänglighetsutlåtande på webbplatsen celia.fi beskrivs det att det i Celias YouTube-kanal finns sådana videor som har publicerats före 23.9.2020 och att de inte omfattas av lagen och att vissa saknar textning.
9. I tillgänglighetsanvisningarna nämns det att om det är oskäligt arbetsdrygt, tungt eller dyrt att få en video att uppfylla tillgänglighetskraven med avseende på organisationens storlek och videons målgrupp, kan man åberopa oproportionell börda. Åberopandet av oproportionell börda måste uppges i tillgänglighetsutlåtandet och kan endast tillämpas tillfälligt. (Källa: Saavutettavasti.fi). Kan till exempel ett enskilt bibliotek stöda sig på detta?
Ett enskilt bibliotek kan också åberopa till den oproportionella börda som nämns i lagen, men faktiskt bara tillfälligt och planerat på förhand. Om till exempel bibliotekets lokalreservationssystem skulle förnyas i januari 2021, kunde man under hösten 2020 åberopa en oproportionell börda och konstatera att man börjar iaktta tillgänglighetskraven när det nya systemet tas i bruk.
Ännu vet vi inte hur tillsynsmyndigheten för tillgänglighetskraven, RFV, förhåller sig till videor som inte uppfyller tillgänglighetskraven. Själv anser jag att det lönar sig att prioritera videorna utifrån målpubliken, hur länge de ska användas och hur viktiga de är. När en video är avsedd för alla biblioteksanvändare och innehåller sådan information som inte annars finns på webbplatsen, bör man absolut försöka texta den. Om det rör sig om en video som är riktad till en liten grupp, till exempel en inspelning av ett webbinarium för bibliotekets funktionärer kan man kanske publicera videon utan textning. Samtidigt är det bra om man kan tillhandahålla presentationsbilderna från webbinariet i ett tillgängligt filformat. Bilderna i presentationen svarar sällan helt mot talet, men oftast framgår det viktigaste innehållet av dem.
10. Lagens syfte är ju inte att förhindra att innehåll publiceras eller att innehåll tas bort från webben på grund av att de inte uppfyller tillgänglighetskraven. Direktsändningar omfattas inte av kraven i den här lagen, om de tas bort inom två veckor efter sändningen. Vad anser du, kommer textningskravet i praktiken ändå att leda till att merparten av alla strömningar i fortsättningen endast kan ses direktsända, dvs. att textningen av dem helt enkelt är ett krav som kräver för mycket resurser för att de skulle kunna lämnas kvar för senare visning?
Beklagligt ofta hör man uppfattningen att videorna kan hållas två veckor på webben och att man därefter blir tvungen att ta bort dem om de inte textas. Jag är rädd för att en sådan tolkning av lagen är vanlig. Om det rör sig om en renodlad videoströmning, som man inte har för avsikt att senare publicera som en inspelning, är det entydigt: för direktsändningar krävs varken textning eller ljudbeskrivning. Men om organisationen på förhand vet att videoinspelningen kommer att publiceras på webbplatsen, borde man ha förberett sig på att texta den. Om man tar bort en strömningsinspelning efter två veckor ökar det inte jämlikheten. Lagen kräver inte heller att otextade videor ska tas bort, utan att videorna bör göras tillgängliga.
Om en video inte kan textas behöver den inte tas bort inom två veckor. Videon kan lämnas på webben bara man i tillgänglighetsutlåtandet meddelar att det finns brister i videorna på webbplatsen. För användaren är det viktigt att man i anknytning till videon anger att den saknar textning. Samtidigt är det bra att förbereda sig på att någon kan be om att få en tillgänglig version av videon.
För videornas del lönar det sig att fundera över videornas betydelse och nytta överlag. Är videon till någon nytta för personer som har exempelvis läs- och skrivsvårigheter? Videon i sig kan vara ett innehållsformat som ger ökad tillgänglighet för vissa användare. Tillgänglighet och tillgång till information bör betraktas som en helhet och inte bara utifrån enskilda tillgänglighetskriterier.
SLUTLIGEN VILL KIRSI PÅMINNA OM: Varför ska videorna textas enligt lagen?
Lagen syftar till att förbättra tillgängligheten för allt innehåll som publiceras på webben och att människor av olika slag ska få tillgång till innehållet. Med hjälp av textning säkerställs det att hörselskadade personer får den information som ges i ljudform i videorna i ett format som lämpar sig bättre för dem. Därför bör finskspråkiga videor vara textade på finska och svenskspråkiga videor på svenska. Man får naturligtvis tillhandahålla översatta textningar, men tillgänglighetskraven förutsätter inte det.
Tack för svaren Kirsi!
Textningar i Bibliotekskanalens program
Vi på Bibliotekskanalen är inga tillgänglighetsexperter, men vi följer noga de tillgänglighetsrelaterade anvisningarna och vi strävar efter att ombesörja tillgängligheten på vår webbplats och i våra program. Bibliotekskanalens tillgänglighetsutlåtande finns på sidan Om Bibliotekskanalen. Vi har tidigare textat alla videor i sociala medier och alla korta videor. Från och med början av september 2020 textar vi alla videor som vi publicerar. Det här gör vi i samarbete med Lingsoft. Vi har tillsammans gjort ett pilotförsök, utifrån vilket vi valde en videotextningstjänst där textningen produceras i samarbete mellan människa och maskin med stöd av taligenkänning.
Ni kan alltså lugnt bädda in och sprida våra videor också framöver. Likaså kommer allt innehåll som vi direktsänder att finnas tillgängligt också i fortsättningen. Varje presentation publiceras som en separat video och textas inom två veckor från sändningsdagen. Texten kan visas eller döljas (med cc-knappen för closed captions nere till höger på videon).
Läs mer:
Tillganglighetskrav.fi
Saavutettavasti.fi (på finska)
Videoiden ja podcastien tekstitys – 10 käytännön neuvoa (på finska)
Bild: Storyblocks
– Riitta Taarasti, 26.10.2020 –
