I år är det 30 år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen ratificerades. 196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. I Sverige blir barnkonventionen svensk lag 1.1.2020, men också i Finland, där konventionen inte är lag är den ändå rättsligt bindande. Barnkonventionen slår fast att barn är individer med egna rättigheter och den innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen består av 54 punkter, som alla ska beaktas, men det finns fyra huvudprinciper som är de allra viktigaste:
- Alla barn har samma rättigheter och lika värde
- Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
- Alla barn har rätt till liv och utveckling.
- Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Hur beaktar vi barnens rättigheter i våra bibliotek? Beaktar vi barnens bästa i alla beslut som berör barn? Ger vi rum åt barnen att uttrycka sin mening om biblioteket och lyssnar vi på dem?
Bland annat de här frågorna diskuterades på den nordiska bibliotekskonferensen På barnens villkor? som ordnades av Regionförvaltningsverket på Nordisk kulturkontakt i Helsingfors den 20-21.11.2019. Under konferensen fick vi också höra om fina exempel på hur barnen tas i beaktande i biblioteksverksamheten i Norden och om hur man som chef kan göra för att implementera barnkonventionen.
Bibliotekskanalen var på plats och passade på att intervjua några av presentatörerna. Vi bad dem berätta om sin verksamhet och frågade dem om barnets delaktighet i verksamheten och planeringen av verksamheten, om vad rummets utformning har för betydelse och om hur barnkonventionen syns i deras arbete.
Sektionsledare Silje Bjerke arbetar på Deichman Tøyen och Deichman Biblo Tøyen i Oslo. Hon berättar i intervjun om att Biblo Tøyen är ett bibliotek för barn och unga mellan 10-15 år dit vuxna inte har tillträde. På biblioteket finns bland annat ett Makerspace och ett kök. Bibliotekspersonalen lyssnar på barnens önskningar. Alla önskemål barnen har förverkligar man ändå inte, t.ex. om de strider mot bibliotekets mål, men man försöker erbjuda något annat istället.
Verksamhetsutvecklarna Ingeborg Wasserman Westlin och Katarina Eriksson arbetar på Litteraturhuset Trampolin i Sandviken i Sverige. På videon berättar de om Litteraturhuset Trampolins verksamhet och om hur barnkonventionen syns både i verksamheten och i rummet. På Litteraturhuset Trampolin får barn och unga uppleva och själva skapa berättelser genom olika estetiska uttrycksformer som film, bild, musik, drama och litteratur.
Specialbibliotekarie Mikaela Wickström arbetar på Nordisk kulturkontakts bibliotek i Helsingfors. I intervjun får vi höra om hur hon i biblioteket arbetar med så väl små barn, som dagisgrupper och skolklasser. Nordisk kulturkontakts bibliotek är ett bibliotek med böcker och annat material av nordiska författare, på alla nordiska språk. Biblioteket ordnar bl.a. sagostunder och workshoppar för barn och erbjuder information om Norden för skolklasser.
Alla videor har undertexter på både svenska och finska. Intervjun med Silje Bjerke har undertexter också på norska. Klicka på CC-knappen nere till höger på videon för att få fram undertexterna.
Läs mera:
Presentationsmaterial från konferensen
Litteraturhuset Trampolin: Katarina Erikssons och Ingeborg Wasserman Westlins presentation
Nordisk kulturkontakt bibliotek: Mikaela Wickström presentation
Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris: Mikaela Wickström presentation
Boken Löpa linan ut: Bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter
Deichman Biblo Tøyen
Litteraturhuset Trampolin
Nordisk kulturkontakt
Intervjuerna:
Silje Bjerke: På barnens villkor?
Karina Erikssons och Ingeborg Wasserman Westlin: På barnens villkor?
Mikaela Wickström: På barnens villkor?
Videor och bilder: Mikko Helander
– Anna-Maria Malm, 11.12.2019 –
